Hannah Gerner – Svensk lifestyle barnmorske blogg

Hej,

Att många människor är rädda och inte vill tänka på döden det vet jag. Döden är närvarande i mitt liv och jag tänker ofta på när jag kommer att dö. Jag funderar för mycket och jag har därför kommit fram till min livsfilosofi och det är att förlåta och att ha empati.

Att mista ett barn, en förälder, en livskamrat eller en nära vän är en av livets mest omvälvande händelser. Jag ska berätta vad som händer och min roll som sjuksköterska när en patient avlider på ett äldreboende eller på sjukhus, men först än mer personligt.

Jag har alltid varit naken inför döden tyckt det varit viktigt att ta med den in i livet. När min farmor dog på min tionde bröllopsdag gick jag från mitt arbete trots att jag är alldeles för lojal. Jag ville se henne och ett sista farväl innan begravningen.

Nu slog det mig att jag inte besökt henne sedan begravningen. Hon vilar på Skogskyrkogården tillsammans med bland många andra Greta Garbo. Skogskyrkogården invigdes 1920 och betraktas som ett av de viktigaste verken inom modern arkitektur och upptogs 1994 på Unescos världsarvslista.

När min mormor dog i sömnen på ett ålderdomshem tog jag med mina små döttrar för att bevittna döden. Jag har alltid tagit in hela livet i våra livsrum. Min mormor vilar i en familjegrav på Norra begravningsplatsen som är en av Sveriges största begravningsplatser.

Praktikan när någon dör

Om ingen anhörig är närvarande när personen dör så kontaktar jag de anhöriga så fort som möjligt och frågar om de vill komma för att se deras döda anhöriga. Vill betona att jag alltid är noga att ringa till anhöriga innan om jag ser tecken att personen kommer dö inom kort så de anhöriga kan finnas vid sängkanten när deras käraste tar det sista andetaget.

När döden kommit gör vi i personalen den döda fin det vill säga tvättar, kammar och tar på de finaste kläderna och tar bort till exempel urinkateter eller annat så. Sedan ringer jag för transport till bårhus där människan skall vara i väntan på begravning eller kremering.

Nu behöver de anhöriga till den döda personen planera för begravningen. Om det inte finns någon anhörig som vill ta hand om begravningen är kommunen skyldig att göra det. Man kan välja att begrava kroppen i en kista eller att kremera. Det måste ske inom en månad efter dödsfallet med vissa undantag.

Vita arkivet

Det kan kännas konstigt att tänka på sin egen begravning, sitt sista avsked. Men att ägna en stund åt just det kan en dag bli en stor hjälp för dina närmaste..läser jag hos Fonus vita arkiv

Många lämnar efter sig nedskrivna eller muntliga önskemål om hur de vill bli begravda och hur de vill att en begravnings eller minnesstund ska utformas. Ni vill väl  inte att det ska bli som på Solsidan i säsong fyra när Alex mamma Margaretha dött. Rollen spelades av Mona Malm som nyligen dog på riktigt. Ta hänsyn till önskemålen.

Jag klurar dock på hur framtidens begravningar och gravplatser kommer se ut. Under pandemin har bårhusen varit fulla så att vi får använda andra utrymmen. Begravningsplatser räcker inte till och det kräver både pengar och personal till för att sköta. Vi måste reflektera hur det ska bli.

Lev väl och glöm inte att döden ingår i livet och hoppas ni gillar Praktikan när någon dör.

Sist men inte minst bloggtips https://hannahgerner.se/min-allra-karaste-syster/

Kram Hannah

Hej,

Jag lyssnar nu till Dalai Lamas ljudbok Lycka. Tycker personligen att ordet lycka är ganska obekvämt för livet är upp och nedgångar men efter att ha lyssnat så förstår jag än mer.

Forskare har utfört några intressanta experiment som visar att lyckliga människor uppvisar en viss öppenhet, beredd att närma sig och hjälpa andra. De som känner någon slags lycka är mer benägna till att känna medkänsla.

Dessutom så talar man inom buddismen om de fyra faktorerna:

• Andlighet
• Rikedom
• Världslig tillfredsställelse
• Upplysning

Din inre väg till lycka

I hela mitt liv har jag tampas mer eller mindre bra att ta bort negativa energier ur mitt liv alltid utan att såra någon. Jag är dessutom för nyfiken på människor och jag har lärt mig mycket på min resa och den är intressant. Människor som sänder ut negativa energier är ofta inte medvetna själva om det. Det första steget i strävan efter lycka är att lära sig.

I mina svåra skeden i livet som i min skilsmässa har jag försökt tänka på allt positivt i mitt liv såsom mina döttrar, familj, vänner, utbildning och mitt hem. Det gjorde mig stark. Om jag tar tillvara mina gynnsamma faktorer men har jag inte den rätta mentala inställningen så kommer dessa saker ha en mycket liten inverkan på min lycka på längre sikt.

Negativa energier

Om man hyser hatiska tankar eller intensiv vrede djupt inom mig själv förstör den hälsa.

Hat, svartsjuka, vrede är skadliga och negativa sinnesstämningar. Hyses hat eller illvilja mot någon uppfattar man andra människor som fientligt inställda. Resultatet blir än mer rädsla, hämningar och tvekan, och en känsla av otrygghet. Detta liksom ensamhet blir följden att man uppfattar världen som ovänlig. Alla dessa negativa känslor utvecklas genom hatet. Det förstör vår själsliga lycka.

Många blanda ihop lycka med njutning och speciellt sexuell njutning ty den fysiska njutningen är förgänglig som att den ena dagen finns den och kanske inte nästa. Eller kanske säga att du inte trivs i Stockholm och vill flytta utomlands. Jag tror inte det kommer göra dig lycklig.

Mitt heta tips

Att våga titta inåt så kan din smärta försvinna. Om du vågar titta bakom rädslan får du en mycket mer spännande resa.

Relationer till andra människor

Om jag upprätthåller en känsla av medlidande, värme och ömhet öppnas en inre dörr och kan kommunicera bättre med andra. Värmen skapar en öppenhet. Det minskar mindre känslor av tvivel, rädsla och otrygghet.Tillit kan skapas.

Sist men inte minst är vi alla människor mer lika än olika. Och letar du efter den perfekta partnern sluta med det och bli den perfekta partnern med dina tillkortakommanden.

Läs en av mina andra bloggar om lycka https://hannahgerner.se/medmanslighet/

Kram Hannah

Hej,

Bilden är från Indien dit jag tog mina döttrar för att visa hur de flesta i världen lever sina liv. Vi besökte en skola och alla ville fotografera sig med oss. Jag frågade varför och fick till svar att Barbiedockan är väldigt poppis i Indien. Jag gjorde resan som en hyllning till min kärlek i livet. Nu till dagens blogg Entreprenör / iPhones / Suicid.

Min dotter E skrev denna artikel när hon gick på Carlssons skola som sedan publicerades i lokaltidningen. Vi har nu sådana plattformsväggar på T-centralen Citybanan.

Suicid

Sista dagarnas nyhetsrapportering har handlat om tidigare VD för Kulturhuset Stadsteatern Benny Fredriksson att han valt att avsluta sitt liv. Jag har själv personliga erfarenheter av suicid och mina tankar går till hans familj.

Självmord är en vanlig dödsorsak. Mer vanlig än att dö i en trafikolycka i Sverige. Enligt WHO tar cirka en miljon människor i världen sina liv varje år.

Var aldrig rädd att fråga hur din vän mår. Min erfarenhet är att det inte är farligt att fråga om tankar om suicid. Det behövs medmänsklighet och att just du bryr dig och vågar göra skillnad.

Entreprenör

Jag åt lunch med en kollega och vän Birgitta Brodin. Hon var den första som startade bemanningsföretag för sjuksköterskor i Sverige.

När vi lärde känna varandra kom jag på att jag hade arbetat på hennes företag Recepta som sjuksköterska på 1990-talet. Hon blev utsedd till Årets företagare år 2000 av Dagens Industri.

På Sturehof där vi äter lunch lägger jag märke till en pappa med sitt lilla barn. På den tiden jag var småbarnsmamma fanns inga iPhones.

iphones

Jag funderar på hur mobiltelefonerna kommer kunna påverka en anknytning. Anknytningen till sin anknytningsperson exempelvis mamman är livsviktig. Att mamman vid amning eller flaskmatning har ögonkontakt med sin bebis och tar i barnet med känsla och inte mekaniskt.

Ser föräldrar som har barnet i vagnen men är helt upptagen av sin mobiltelefon. Jag ser mammor & pappor flaskmatar sitt barn utan vare sig kroppskontakt och ögonkontakt. Detta kommer påverka människors anknytningsmönster i framtiden.

Sist men inte minst vet ni att en baby utan kroppskontakt dör. Så kroppskontakt är livsviktigt. Det har man sett på barnhem och det gjordes en stor undersökning i Tyskland om detta fenomen under andra världskriget där barn dog.

Bloggtips https://hannahgerner.se/slut-shaming-spe…lats-i-helevetet/

Må så gott kram Hannah